2.17.94.1, 2019-07-05 00:05:51

Du läser: Världens mest kända Sven.

Världens mest kända Sven.

Ur Transportmagasinet nummer 1 2017  |  text: Erik Gustafsson  |  foto: Peter Gunnars

”Sven” och ”Sven” på toppen av det brinnande berget Kvarntorpshögen.

Med urdåligt omdöme men sylvass kompass och gudabenådad huvudräkning kartlade upptäckaren Sven Hedin stora delar av Tibet och blev en av världens mest kända svenskar.

Nu, 65 år efter hans död, bestiger vi Kvarntorpshögen  i Kumla och känner på 80-talets fiktiva Sven – självklart  i en Volkswagen LT31 ”Sven Hedin”.

 

ÅRET VAR 1885 när Sven Hedin som nybakad student och 20 år gammal vinkade farväl till familjen i Stockholm för att med båt, tåg och till häst ta sig de 400 milen till Baku för sitt livs första upptäcktsresa. I drygt ett år arbetade, studerade och reste Sven innan han återvände hem – om så bara tillfälligt. Det dröjde bara några år innan Sven återigen var på resande fot och Sveriges främste upptäckare var ett faktum.

I ett försök att återuppleva Svens storhetstid vinkar Richard Sjösten 131 år senare adjö till sin familj för en resa 80 mil norrut till Skellefteå. Vårt mål är dock inte att kartlägga Norrland. Vi ska hämta hem Transportmagasinets alldeles egen ”Sven Hedin” – en klassisk husbil byggd på första generationens LT (blivande Crafter).

FÖR ATT FÖRSTÅ historien vrider vi tillbaka klockan till mitten av 1970-talet. Volkswagen har precis lanserat sin helt nya transportbil LT för de större transporterna i klassen ovanför den karaktäristiska folkabussen, men det var inte bara godstransporterna som hägrade för Volkswagen. Med den nya lastbilen som grund lät man dessutom företaget Westfalia bygga en husbil – och resultatet blev Volkswagen LT31 ”Sven Hedin” utrustad med såväl dusch som varmvatten och ett förhöjt tak. 

Men namnet då, är det på riktigt frågar du dig nu? Jodå, när konkurrenterna hade döpt sina husbilsderivat till Marco Polo och James Cook ville naturligtvis Volkswagen inte vara sämre – och döpte sin upptäckarbil efter världens mest kände svensk. 

Bild 1: En radiomobiltelefon från 1976 – nyare än äkta Sven Hedin, men bra för oss.
Bild 2: Det höga taket gör sig inte så bra på bild – men vilken takhöjd sen!

ÖVERSNÖAD, ÖVERGIVEN OCH FÖRTRÄNGD hittar vi vår Sven utanför Skellefteå. Visst hade annonsen avslöjat ett tveksamt skick, men här hade startmotorn gett upp, batteriet sedan länge laddat ur och lacken tappat sin glans. Men att återvända hem tomhänt fanns inte på kartan – Sven hade alltid något nytt med sig hem efter sina expeditioner – och efter en blixtsnabb handskakning var ägarbytet genomfört. Äntligen kan vi också upptäcka världen!

– Just det, bränslepumpen kan behöva en översyn också, är det sista vi hör av säljaren innan han försvinner in i decembermörkret i norr.

Trots skavankerna känns det här på något sätt helt i Svens anda. För i ärlighetens namn, vad är lite bilstrul när vi vet att Sven nästan törstade ihjäl i Taklamakanöknen och hotades till livets av tibetanska rövarband? 

EFTER SINA TVÅ kortare resor till Persien gick 1893 äntligen startskottet för Hedins första storskaliga expedition. Under fyra år färdades han tillsammans med sina män mer än 26000 kilometer och kartlade mer än 10 000 kilometer, varav 3 500 tidigare outforskade – allt tack vare att Sven räknade kamelernas steg och fick till en förbluffande exakthet i sina kartor. Men det var en tuff upptäcktsresa. I Taklamakanöknen törstade två assistenter och sju kameler ihjäl, men inget stoppade den kortväxte Hedin som kämpade på och slutligen nådde Peking den 2 mars 1897.

FÖR SVEN TOG det ytterligare två månader att ta sig hem till Stockholm, men själva var vi hemma igen från Skellefteå bara någon dag efter det att vi lämnade Stockholm. Den intjänade tiden använder vi för att renovera upp vår luggslitna Sven och packa såväl kommunikationsutrustning som tidstypiska kläder inför vår egen expedition: ”Tillbaka till rötterna för 1980-talets Sven”.

NÄR SVEN RED på kameler genom öknen tampas vi med långtradare och mottrafikanter på E20 mellan Stockholm och Örebro. Till vår omgivnings stora förtret vägrar vår Sven gå snabbare än 80 km/h, men personligen har vi ingen brådska – Sven spenderade ju flera år på resande fot. Och med ny lack utvändigt och ny tygklädsel invändigt är känslan riktigt hemtrevlig. Dessutom fungerar såväl fotogenvärmare som gaskök!

Vårt mål är Hidingsta, ett litet samhälle sydöst om Örebro där Sven Hedins släkt tidigare bott och där faktiskt också släktens efternamn är tagit ifrån. Det ska dock sägas att Närke knappast bjuder på några exotiska upptäcktsfärder, men genom kartan har vi hittat den brinnande kullen Kvarntorpshögen bara en dryg mil från Hidingsta. Ett perfekt expeditionsmål för vår Sven och oss!

BLOTT TVÅ ÅR efter att Sven återvänt hem från sin första långa expedition i slutet av 1800-talet lämnade han åter hemmets trygga vrå och begav sig österut. Ytterligare tiotusentals kilometrar tillryggalades och kartlades. Vid det här laget var Sven en världskändis och togs emot som en kunglighet i avsides länder – och hemma i Sverige hyllades han som ett nationalmonument. Sven Hedin är till och med den sist adlade personen någonsin i Sverige! Men lika vass kompass som han hade, lika urdåligt var omdömet. Efter den fjärde centralasiatiska expeditionen stod andra världskriget runt hörnet och Sven som redan tidigare var en utpräglad Tysklandsvän med täta band till Hitler gav nazisterna sitt fulla stöd. Huruvida Sven – som dessutom hade judiskt påbrå – själv var nazist sias det dock om. Men när han inte tog avstånd från Hitler och hans vansinne falnade definitivt stjärnglansen och snart var Sven lika illa omtyckt som Nazitysklands lakejer.

BAKOM RATTEN PÅ vår Sven är resan på många sätt och vis en pärs. Utan servostyrning krävs det rejäla armar och med en växellåda där växlarna verkar ha flytande lägen krävs dessutom lugna växlingar med tungan rätt i mun. Utvecklingen som skett de senaste 40 åren är näst intill overkligt omfattande, om man jämför mellan vår Sven och den helt nya Crafter.

Med plattan i mattan avverkar vi mil efter mil och efter mycket om och men lyckas vi till sist ratta in Örebro Närradio på den trötta bilstereon och Svens enda fungerande högtalare börjar skråla. De 75 hästkrafterna gör ett bra jobb, om man har det massiva luftmotståndet i åtanke. Sidovindsassistenten i nya Crafter hade däremot varit välkommet även här, då sidovindarna får oss att drifta en hel del i sidled på de hala vägarna.

Bild 1: Färskvattentanken och gasflaskorna kontrolleras innan avresa – allt klart! 
Bild 2: En försäljningsbroschyr från tillverkaren Westfalia – 1977 var Sven Hedin det hetaste på marknaden.

Efter en dag av upptäckande slår vi läger på Gustavsviks camping. Schack och kaffe, sen snarkade vi gott.

I lilla, lilla Hidingsta hittar vi en förfallen och övergiven stuga som med lite fantasi skulle kunna ha tillhört släkten Hedin, men vi fortsätter kvickt söderut.  När vi väl fått upp farten finns det ingen tid att förlora. Ur den platta Närkeslätten reser sig Kvarntorpshögen som ett slags monument – som det dessutom ryker ur. Höjden är en konstgjord kulle som består av resterna från skifferoljeutvinningen som gjordes här under 1900-talet, men det som gör kullen riktigt spännande är att det faktiskt brinner inuti den. Under oljeutvinningen brydde man sig inte om att släcka den pyrande askan som blev över vilket gör att berget håller mer än 700 grader på sina ställen. Det gör inte bara delar av berget rent av livsfarliga att beträda – det känns dessutom helrätt i Svens anda. 

DEN KALLA DECEMBERLUFTEN blåser snålt och letar sig till och med in genom den tidstypiska Fjällräven-dräkten när vi gör oss redo vid bergets fot. Än finns det fortfarande spår av civilisation, men till toppen av den brinnande kullen kan knappast någon ha vågat sig, tänker vi. Med färskvattentanken fylld, motorn varmkörd och fulla gasflaskor till köket påbörjar vi bergsbestigningen. I brist på riktig lågväxel får ettan fungera när vi sakta arbetar oss upp för den 18-procentiga lutningen, men Sven tar sig an höjdmetrarna lugnt och metodiskt. Något förvånande verkar vi dock inte vara de första människorna på plats. Grusvägen är välschaktad och utmärkt med såväl reflexpinnar som skyddsräcke, hade Sven också hängslen och livrem på sina expeditioner? 

 

»Det brinner i berget  – som på sina ställen håller 700 grader.«

MED TOPPEN 157 METER över havet är Kvarntorps­höjden Närkeslättens högsta punkt, men väl här tvingas vi se oss förbisprungna, trots att vi står på en brinnande oljehög. Sedan 1998 heter platsen ”Konst på hög” och det finns här 28 permanenta konstverk – bland annat ett av Lars Vilks. Trots vår pinsamma felberäkning slår vi läger på höjdens högsta punkt, drar igång kaffekannan, förbereder vår mobiltelefon från 1976 för att kunna rapportera hem och börjar dokumentera på vår Apple-dator från 1984. Riktiga Sven Hedin var extremt noga med dokumentationen och skrev förutom 65 böcker även 50 000 brev under sina resor. Under upptäckarresorna arbetade familjen hemma i Stockholm som en slags stab som samlade på varenda pressutklipp och rad som skrevs om Sven samtidigt som de organiserade hans arbete.

LÄTT STUKADE av vår misskalkylering om den redan upptäckta Kvarntorpshöjden vänder vi åter neråt. Samtidigt håller solen på att gå ner och det blir snart både mörkt och kallare. Passande nog ligger en av norra Europas bästa campingplatser Gustavsvik bara några mil norrut. Fotogenvärmare i all ära, men det är ju skönt med en varm dusch efter en dags upptäckande. Men här kommer dagens andra överraskning: de svenska campingentusiasterna håller sig tydligen inomhus vintertid. Vi är helt ensamma på campingen och får välja helt fritt mellan de hundratals platserna. Utsikt över en konstgjord sjö eller vindskyddat? Vi försöker tänka Hedin-smart och väljer väderskyddet framför utsikten. Den nya hammarlacken på karossen står visserligen pall mot såväl regn som snö, men det är bäst att inte utmana ödet.

I morgon återvänder vi hem till Stockholm. För oss tog expeditionen bara någon dag, jämfört med Svens årslånga resor. Men kanske har någon hunnit höra talas om våra eskapader? Kommer vi bli mottagna som det nationalmonument Sven Hedin en gång i tiden var? Antagligen inte – men aldrig förr har vi sovit så gott i en LT31 från 1979.

SVEN HEDIN var helt ensam på campingen – men vid gott mod!

»Riktiga Sven var extremt noga med dokumentationen.«

Sven Hedin

19 feb 1865 – 26 nov 1952

En av Sveriges främsta upptäckare som under främst tre storskaliga expeditioner kartlade det då okända Centralasien. 

Resorna gjordes till stora delar till fots och Sven be-stämde avståndet genom att räkna kamelernas steg – med en fortfarande i dag förbluffande exakthet.

Sven var ledamot i Svenska Akademien och den sista personen att adlas i Sverige – men då han aldrig tog avstånd från Tyskland under andra världskriget falnade hans tidigare hjältestatus snabbt.

Hedin-släkten härstam-made från Hidingsta utanför Örebro, men Sven föddes i Stockholm där han också bodde mellan sina expeditioner.