Vågsurf norr om polcirkeln med California

Unstad är en ödslig strand som ligger inklämd mellan två jätteklippor längst ut på den dramatiska kustlinjen på Lofoten. Rakt österut finner vi svenska Riksgränsen vilket betyder att vi befinner oss en bra bit norr om polcirkeln, mitt i smällkalla vintern. Det är mörkt när vi anländer, men bruset avslöjar att vi inte är långt från havet.

– Det är alltså här vi ska surfa? säger Bingo, som är min reskamrat.

Knappt hinner jag svara innan det knackar på sidorutan. Utanför står en kvinna som på hälften engelska och hälften norska säger till oss att ta på oss alla kläder vi har, och sedan gå ner till stranden.

– Ehh, ok? Innan vi hinner fråga något mer har hon försvunnit iväg i mörkret.

Utrustade med pannlampor och med mössor långt nerdragna över öronen gör vi som vi blivit tillsagda, vi går ner mot stranden. Där nere möts vi av något som vi knappast tror våra ögon när vi ser det. En grillfest!

Med snödrivorna som någon typ av bardisk bjuds det på en välfylld grillbuffé, uppdukade små träbord och bänkar med filtar. Mitt i allt en riktigt stor strandbrasa. Overkligt. Sittandes där mumsande på grillat kött och norsk lapskojs infinner sig något ännu märkligare: En Bali- och Hawaiikänsla, trots att det snöar lätt och att vi i handen har varsin termosmugg med varm glühwein – och inte någon paraplydrink med is.

Kvinnan som bjudit in visar sig vara Marion Frantzen, som äger och driver Unstads camping och surfskola. Ja, du läste rätt – surfskola! 1963 var Marions pappa Thor Frantzen och hans kompis Hans Egil Krane unga sjömän och nyligen hemkomna från Sydney där de testat på vågsurfing för första gången. Hemma på Lofoten tillverkade Thor och Hans egna surfbrädor, efter bilder på Beach Boys skivomslag “Surfin’ Safari” som enda mall för hur brädorna skulle se ut. Sedan dess har det surfats av och an på stranden i Unstad. Numera är det full fart året runt.

Där sitter vi alltså på stranden i skenet från elden och tittar ut över havet mot Grönland och den lilla ön Jan Mayen som närmsta landmassa. Sakta avtar snöandet, och plötsligt tunnas molntäcket ut, och himlen bakom färgas vackert grön.