Från eldriven T2-folkabuss till ID. Buzz

Tyskland kröns till Europamästare i fotboll för första gången, bandet ABBA bildas i Sverige och den första helelektriska skåpbilen från Volkswagen produceras på löpande band i Wolfsburg. Året är 1972 – och vad många inte vet är att det var just detta år som drömmen om en folkabuss med nollutsläpp föddes. En dröm som blir verklighet 50 år senare med ID. Buzz. Vi reser tillbaka till folkabussens rötter.

Volkswagen lade grunden till den helelektriska ID. Buzz, som har flera generationer Volkswagen-skåpbilar i sina gener, för mer än 50 år sedan. 1970 grundade Adolf Kalberlah utvecklingsområdet "Future Research" som designade de första VW-bilarna med elektriskt drivsystem. Två år senare presenterade Volkswagen en elektrisk skåpbil baserad på T2 – till en början som ett testfordon, sedan som ett väldigt litet parti i olika valfria uppsättningar.

Nu var visionen om den elektriska folkabussen född, men ännu inte verklig. Den första prototypen av T2 – en flakbil med öppen lastyta – vägde 2,2 ton och hade ett 880 kg tungt batteri med en kapacitet på 21,6 kWh. Jämfört med dagens batterisystem var cellerna inte bara tunga, de lagrade också betydligt mindre energi.

50 år senare har batterierna i den första generationen av ID. Buzz en kapacitet på 77 kWh (netto) och väger 500 kg – ett resultat av många års forskning och utveckling. Sist men inte minst har tekniska framsteg haft en avsevärd effekt på bilens smidighet och räckvidd, vilket gör att helelektriska ID. Buzz sticker ut på den stora marknaden.

När vi är inne på ämnet smidighet: den elektriska T2:an från 1972 var baserad på plattformen för den konventionella T2. Det var därför svårt att installera batteriet i fordonets underrede – istället monterades det på lastgolvet, där det kunde tas bort. ID. Buzz är däremot baserat på Modular Electric Drive Kit (MEB) och har en helt ny basarkitektur. Detta gör det möjligt att installera batteripaketet mycket djupt och plant under golvet. Resultatet: en lägre, mer dynamisk tyngdpunkt som garanterar smidighet, säkerhet och stor körglädje. Det skapar också nya möjligheter, mer utrymme och en känsla av rymd på insidan.

Eftersom att det inte finns någon motor installerad framtill har ID. Buzz en extremt snäv vändradie på endast elva meter – samma radie som för en Golf. Detta garanterar körglädje även i trånga utrymmen, vilket gör den perfekt lämpad för stadskörning och trånga parkeringar.

Räckvidden för den elektriska skåpbilen T2 var bara cirka 85 kilometer och därför infördes ett – för tiden – mycket innovativt batteribytessystem under ett test med sju T2 i Berlin år 1978. Vid bytesstationen i Tiergarten-området tog det bara fem minuter att byta ut ett tomt batteri mot ett fulladdat. Detta minskade väntetiderna drastiskt med flera timmar, eftersom batterierna annars hade behövts laddas upp.

Idag används inte batteribyte – främst för att laddningsprestandan har förbättrats otroligt mycket. Ta till exempel ID. Buzz: tack vare en maximal laddningskapacitet på 170 kW vid snabbladdningsstationer kan batteriet laddas från fem till 80 procent på ungefär en halvtimme.